Författare
AAbbott, Edwin A
Ahava, Selja
Ahlgren, Daniel
Andersson, Dan
Andersson, Oskar
Andreae, Johan Valentin
Angelou, Maya
Apollinaire, Guillaume
Armstrong, Louis
B
Baker, J A
Bakhåll Sound Archive
Bakhålls litterära ljud
Barnes, Djuna
Barnes, Julian
Baudelaire, Charles
Bédier, Joseph
Beesley, Lawrence
Benedictsson, Victoria
Blake, William
Blavatsky, Helena
Blomqvist, Hans
Bogart, Humphrey
BONUSPRESENTER
Bostonvärk
Boye, Karin
Brundin, Anna-Lena
C
Carver, Raymond
CD-SKIVOR
Chesterton, G K
Conrad, Joseph
Cravan, Arthur
Crumb, Robert
D
Dahlström, Sture
Dali, Salvador
de Saint-Exupéry, Antoine
de Staël, Germaine
Desai, Anita
Dick, Philip K
Dickens, Charles
Dogen, Eihei
Dostojevskij, Fjodor
Doyle, Arthur Conan
Dylan, Bob
E
Einstein, Albert
Eliot, T S
Epiktetos
F
Faithfull, Marianne
Falstaff, fakir
Fitzgerald, F Scott
Flaubert, Gustave
Fogelberg, Täppas
Fosse, Jon
Förevigade ljudögonblick
G
Gauguin, Paul
Gerhardsson, Joar
Ginsberg, Allen
Glas, Peter
Godig, Anna
Goethe
Gogh, Vincent van
Gogol, Nikolaj
Gorkij Maksim
Greengrass, Jessie
H
Heger, Wanda
Hemingway, Ernest
Herriman, George
Hesse, Hermann
Historiska spår
Hoffmann, E T A
Houdini, Harry
J
Ernst Jünger
Jarry, Alfred
Joseph, Michael
Joyce, James
K
Kafka, Franz
Kahlo, Frida
Karlsson, Fredrik
Kavanagh, Patrick
Keller, Helen
Kerouac, Jack
Kipling, Rudyard
Kleist, Heinrich von
Krohn, Leena
Krusenstjerna, Agnes von
Kupferberg, Tuli
KÄRNTRUPPEN
L
Lack, Dekius
Lafargue, Paul
Lasse-Maja
Le Fanu, Sheridan
LEGENDARY ARTISTS' BOOKS
Lennon, John
Lessing, Doris
Lin, Tao
LJUDBÖCKER
London, Jack
Lovecraft, H P
Lugn, Kristina
Lundius, Jan
LÖPARBÖCKER
M
McTell, Blind Willie
Meidal, Björn
Melville, Herman
Millet, Lydia
Molin, Lars
Molnar, Szilvia
Mueller, Cookie
N
Nordström, Ester Blenda
Norris, David
NYHETER
O
O'Connor, Flannery
Ono, Yoko
Orwell, George
P
Chaim Potok
Pascal, Blaise
Piaf, Edith
Poe, Edgar Allan
R
Rainer Maria Rilke
Reich, Peter
Restrepo, Laura
Reza, Yasmina
Rosencreutz, Christian
Rytisalo, Minna
S
Aleksandr Solzjenitsyn
Saint-Exupéry, Antoine de
Salinger, J D
Schwartz, Joseph
Shelley, Mary
Shelton, Gilbert
Simonsson, Per
Staël, Germaine de
Stein, Gertrude
Stevenson, Robert Louis
Stig, Oline
Stig-Matz, Teodor
Stjärnelius, Magnus
Stoker, Bram
Strindberg, August
Suber, Margareta
Söderberg, Hjalmar
Södergran, Edith
T
T-shirts
Tassin, Jacques
Taube, Evert
Tjechov, Anton
Tutuola, Amos
Tzara, Tristan
U,V,W
Valentin, Johann Andreae
van Gogh, Vincent
Vanderbeke, Birgit
Vlautin, Willy
Voltaire
von Krusenstjerna, Agnes
Warhol, Andy
Warner, Charles Dudley
Weiss, Ernst
Wells, H G
Werth, Léon
Westergren, Erik
Wilde, Oscar
Willie, James
Wilson, Peter Lamborn
Woolf, Virginia
Wägner, Elin
X,Y,Z
Lao Zi
Zhuang Zi
Ester Blenda Nordström (1891–1948, som ofta skrev under signaturen "Bansai") framstår idag som en närmast ofattbart självständig och nydanande journalistbegåvning. Hon uppfann en lång rad helt nya reportageformer. Hon använde sig av djärva, radikala journalistiska metoder som ännu idag känns hisnande.
Patron förlovar sig
Ester Blenda Nordström Läs mer
Ester Blenda Nordström skrev fyra barn- och ungdomsböcker, samtliga finns nu i nyutgåvor på Bakhåll: En rackarunge (om föräldralösa flickan Ann-Mari vars busstreck gav inspiration till Astrid Lindgrens Madicken, Emil och Pippi); 15 år - Några blad i en rackarunges liv; Patron Ann-Mari samt Patron förlovar sig.
I denna fjärde och avslutande bok går Ann-Mari i lantbruksskola bland 213 manliga kamrater. Hon hyr ett rum av en gammal dam. Varje morgon kommer hon till skolan på motorcykel. Hon brevväxlar med pojkvännen Stefan som befinner sig i Bulgarien. Hon avvärjer skickligt inviterna från klasskamraterna. Ester Blenda berättar - lika levande och medryckande som i alla sina böcker - om Ann-Maris vardag. Allt är så visuellt skildrat att man ser det hela framför sig. Samtidigt som boken beskriver Sverige för hundra år sedan är den ett porträtt av Ester Blenda själv som ung.
Patron Ann-Mari
Ester Blenda Nordström Läs mer
Bakhåll har redan publicerat de två första böckerna om Ann-Mari: En rackarunge och 15 år – Några blad i en rackarunges liv. Detta är den tredje: Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Ann-Mari är nu 19 år. Lika full av energi som tidigare. Hon har mognat. Borta är busandet, nu är det allvar. Hennes spretiga rastlöshet har övergått i konkret konstruktiv handlingskraft. Hon blir en purung bonde när hon tar över ett nedlagt lantbruk och nystartar det. Röjer i husen, städar, målar, reparerar, skaffar djur. Skaffar till och med en äggkläckningsmaskin och på första försöket kläcker hon fram hela 77 kycklingar.
Motorcykel genom Sverige
Ester Blenda Nordström Läs mer
En bok med utvalda tidningsartiklar av Ester Blenda Nordström, med efterord av Ulrika Knutson. Kort efter krigsutbrottet 1914 och framgången med pigartiklarna fick hon en ny lysande journalistisk idé. Hon tog sin Enfield-motorcykel, satte sin 62-årige far på bönpallen och drog iväg genom Sverige för en artikelserie. Vi möter ett land rätt olikt Sverige av idag. Här finns också den omtalade artikeln när Ester Blenda – enbart för att pejla in allmänhetens reaktioner – åker spårvagn med en farlig hattnål som sticker ut en kvarts meter från huvudbonaden. Här finns hennes intervjuer av ett antal Stockholmsungkarlar som besvarar frågan ”Hur skulle ni uppfostra er son – om ni hade någon?” Hon berättar hur man bär sig åt för att ta körkort för bil.
Hon hjälper svältande i Finland, nödåret 1918. Hon reser till Sydamerika och rider på mulåsna längs vindlande Inkastigar och besöker folk i bergsbyar. Hon reser omkring i Frankrike och Spanien och Japan och Kina. Hon berättar om sin vän Elin Wägner. Här finns även hennes allra sista artiklar när karriären var över och hon hade dragit sig tillbaka till en egen gård i Sörmland, med två hundar, två katter och en gris.
15 år - Några blad ur en rackarunges liv
Ester Blenda Nordström Läs mer
Ester Blenda Nordströms roman 15 år - Några blad ur en rackarunges liv, med efterord av filmregissör Anna Hylander som gjort dokumentärfilmen Ester Blenda. Berättelsen om Ann-Mari är lika mycket en skildring av Sverige på 1920-talet som ett porträtt av Ester Blenda själv som ung. Ann-Mari är 15 år med allt vad det innebär - förälskelse i den stilige magistern och även spröda spirande kärlekskänslor för vissa av pojkarna, men framför allt är hon fortfarande den vilda, otämjda flickan som rusar rakt på utan att tänka efter före. Hon har ett väldigt rättspatos, och vill prompt bli adoptivmamma sina unga år till trots.
En rackarunge
Ester Blenda Nordström Läs mer
En rackarunge handlar om Ester Blenda Nordströms alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen – den tidens termer var av typen ”vanartig” eller ”sjövild” – och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad.
Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil.
Byn i vulkanens skugga
Ester Blenda Nordström Läs mer
Byn i vulkanens skugga handlar om Ester Blendas vistelse i Kamtjatka i det bortersta av Sibirien i dåvarande Sovjetunionen. Hon bodde där i två år, 1925–27, och fick uppleva både bitande vinter med 35 graders kyla och ännu kallare under färder med hundspann genom snöstormar, och den underbara sibiriska sommaren när naturen ger av sina håvor. Och hela tiden berättar hon – på just det sätt som bara hon kan – om det färgstarka uthålliga folket i detta hörn av världen, i vulkanen Kljutjevskajas skugga.
Amerikanskt
Ester Blenda Nordström Läs mer
Ester Blenda Nordströms legendariska reseskildring Amerikanskt från 1923. Ester Blenda berättar om överfarten, de tolv dygnen som tredjeklasspassagerare, om framkomsten och den hårda behandlingen på Ellis Island, om New York, om vimlet, om kaoset på Broadway, om hotellrum med vägglöss och kackerlackor. Hon jobbar som servitris på en slabbig sylta, plockar körsbär i Saint Paul, besöker en svensk gård, liftar västerut, tjuvåker med tåg genom att gömma sig på bromsstängerna under vagnen och ertappas av bromsaren, tar sig till Colorado, Wyoming, Salt Lake City, bor tre veckor hos mormonerna, tar tåget till Las Vegas som då bara är en liten gruvstad med en enda gata men en plats där det redan går vilt till, kommer till Chicago där hon får anställning som kökspiga i ett rikt hus med herr och fru och sjutton tjänare. Och så vidare. I ett rappt tempo ger hon med sin oförlikneliga förmåga att berätta rakt på sak, sin starka närvaro i allt hon återger en fascinerande tydlig bild av ett USA för snart hundra år sedan. En verklig pärla till bok. Efterord av filmregissör Anna Hylander.
Kåtornas folk
Ester Blenda Nordström Läs mer
Ester Blenda Nordströms reportagebok Kåtornas folk med efterord av Ylva Floreman. Här kommer uppföljaren till fjolårets uppskattade nyutgivning av Sveriges första wallraffreportage, nämligen Ester Blenda Nordströms En piga bland pigor från 1914, som blev en stor framgång för författaren och en bestseller på sin tid. Men Ester Blenda Nordström vilade inte på lagrarna. Året därpå tog hon anställning som nomadlärarinna för samebarnen i Saarivuoma i Lappland. Det blev boken Kåtornas folk som utkom 1916.
En piga bland pigor
Ester Blenda Nordström Läs mer
Reportageboken En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström. Ester Blenda Nordström var Sveriges första – och troligen en av världens första – "wallraffare". År 1914 var hon journalisten på Svenska Dagbladet som utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Hennes oerhört fängslande och innehållsrika reportagebok En piga bland pigor återger på ett unikt sätt – som ett avslöjande inifrånreportage – hur pigorna på landet hade det. Med efterord av dokumentärfilmaren och skribenten Ylva Floreman.
En piga bland pigor (BONUS)
Ester Blenda Nordström Läs mer
Bonuspresent! Välj 1 titel om du handlar för mer än 450:-, välj 2 titlar om du går med i Bakhålls kärntrupp.
Reportageboken En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström. Ester Blenda Nordström var Sveriges första – och troligen en av världens första – "wallraffare". År 1914 var hon journalisten på Svenska Dagbladet som utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Hennes oerhört fängslande och innehållsrika reportagebok En piga bland pigor återger på ett unikt sätt – som ett avslöjande inifrånreportage – hur pigorna på landet hade det. Med efterord av dokumentärfilmaren och skribenten Ylva Floreman.