Jag gråter bara i andra... (vol 2, SH3)

Daniel Ahlgren

Artnr: 1224

ARTIKEL INFO

Daniel Ahlgrens seriealbum Jag gråter bara i andra dimensioner – som är något så ovanligt som en berättelse om svenska superhjältar.
     Huvudpersonerna är ungdomar som begåvats med superegenskaper och därför går superhjälteprogrammet på en svensk gymnasieskola.
     Här är t ex Alfapojken, eller Alfamannen som han föredrar att kallas, han kan flyga och är nästintill osårbar, och liknande krafter har Girl Power, och här finns Radiohead, han är elastisk, hans kropp kan töja ut sig hur långt som helst.
     Möt också Elektricia, Kinetika, Formata, Drömpojken och alla de andra.
     Detta är en fristående fortsättning på förra årets album som hette Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva?
     Alfamannen är seriens huvudperson. Han är seriösare än de övriga eleverna på superhjälteprogrammet, och han retar sig på att de andra tycker att han är präktig. De verkar inte riktigt förstå att det faktiskt medför ett stort ansvar, att det är ett kall att ha superkrafter och att man absolut måste använda sina superkrafter till brottsbekämpning och till att hjälpa andra.
     I förra årets album visade det sig att en av skolans toaletter rymmer en portal till en annan dimension. En chokladbit, närmare bestämt ett Plopp, i sin vanliga välkända förpackning, ramlade helt plötsligt till synes från ingenstans ner på toalettgolvet. Märkligt nog var texten spegelvänd och det är just denna spegelvända text på Ploppomslagspappret som gjorde att Alfamannen började ana hur det hela hängde ihop. Även i det nya albumet finns en incident där dimensionshålet på toaletten spelar en viktig roll.
     Huvudkomplikationen i årets album är att flera flickor på skolan plötsligt har blivit oförklarligt gravida. Är det kanske så att det går en supersexförbrytare lös på skolan?
     Detta är det sjätte seriealbumet av Daniel Ahlgren som Bakhåll publicerar, de övriga heter The girl who never fick nån post (2002), Supertråken (2002), Advent (2004), Ropa på Ulrik (2006) och Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? (2007). De fyra första går samtliga i den typiska vemodiga vardagsstil som Ahlgren gjort sig känd för, med fingertoppskänsla för de små detaljer som skapar vardagsnärvaro och vardagstankeflykt. I årets och förra årets album ligger istället fokus på en annan problematik: de intrikata krux en superhjälte-rookie kan ställas inför.

Daniel Ahlgren: Jag gråter bara i andra dimensioner. Seriealbum i mjuka pärmar, UV-lackat omslag, kvalitetspapper, sydda ark, 128 sidor. ISBN 978-91-7742-286-0. Fristående fortsättning på Ahlgrens superhjältealbum. Detta är därför betecknat "volym 2" i sviten "SH3". (SH3 står för tredje årskursen på superhjälteprogrammet, det är klassen som Alfamannen just nu går i.)