Hur tjuvar gör och tänker

Harry Houdini

Artnr: 1189

Pris 150.00 kr

ARTIKEL INFO

Den legendariske utbrytarkungen Harry Houdinis avslöjande bok om brottslingars arbetsmetoder: Hur tjuvar gör och tänker.
     Boken skrevs 1906 och vissa saker i den känns kanske lite avlägsna, men det märkliga är att det mesta i den känns helt aktuellt. Tjuvarna var sluga redan då.
     Houdini förklarar i detalj hur tjuvar går till väga när de utför sina smartaste brott, hur typiska inbrott går till, hur man forcerar ett kassaskåp, hur förfalskare bär sig åt, hur ficktjuvar gör för att stjäla obemärkt osv. Han ger även detaljerade redogörelser för hur utstuderade bedragare genomför sina typiska blåsningar.
     Harry Houdinis berömmelse som den stora utbrytarkungen var kolossal. När han uppträdde i Europa och USA under de första årtiondena av 1900-talet fyllde han de största teaterhusen i de största städerna kväll efter kväll i månader. Den enda som drog tillnärmelsevis lika mycket publik var den legendariska teaterstjärnan Sarah Bernhardt.
     Houdini öppnade alla slags lås och befriade sig från alla slags handbojor. Han stängdes in i koffertar och kistor som låstes med kedjor och hänglås på utsidan och sänktes ner i vatten. De mekanismer som kunde hålla Harry Houdini instängd existerade helt enkelt inte, vilket han gav ytterligare bevis för varje gång han lät låsa in sig i en så kallad rymningssäker fängelsecell – och tog sig ut på mindre än tio minuter, utan tillgång till verktyg.
     Hur var detta möjligt? Ja, inte genom magi. Houdini poängterade själv att han inte tillhörde sorten som dillar om övernaturliga krafter. Han stoltserade med att hans skicklighet var av det mekaniskt-tekniska slaget. Men hur han faktiskt gjorde var hemligt – en del av tricken avslöjade han så småningom men de flesta hemligheterna tog han med sig i graven.
     Houdini hade ett närmast encyklopediskt kunnande i allt vad listiga trick heter. Själv genomhederlig intresserade han sig även för den kriminella världens knep och konster. Denna bok, The Right Way to Do Wrong – An Exposé of Successful Criminals, som på svenska fått titeln Hur tjuvar gör och tänker, var Houdinis första verk och utkom 1906.
     Harry Houdini (1874–1926) föddes som Ehrich Weiss i Budapest i en tysktalande judisk familj som kort efter hans födelse utvandrade till USA, för att undkomma den ungerska antisemitismen, och bosatte sig i Appleton i Wisconsin. Han växte upp mitt i en syskonskara på fem. Fadern hade haft lön som rabbin i Ungern men hade svårt att hitta samma tjänst i det nya landet och fick problem med att försörja familjen. Harrys skolgång blev därför milt sagt bristfällig, mestadelen av sin tid var han tvungen att bidra till familjeekonomin genom att springa ärenden, sälja tidningar och rentav tigga på gatorna. När han var nio år tjänade han för första gången pengar på att uppträda inför publik. Han gjorde bl a ett trapetsnummer och kallade sig "Ehrich, Prince of the Air".
     Det är inte långsökt att anta att det var de hårda villkoren under barndomen som i hög grad formade Houdinis personlighet. Viktigast var hans envishet och beslutsamhet att lyfta sig själv och familjen ur fattigdomen – det var kanske det som var hans primära utbrytarkonst – och metoden var att arbeta oförtrutet och att ta kalkylerade risker. Han blev en ekvilibristisk överlevnadskonstnär – en skenbart dödsföraktande men egentligen iskallt kalkylerande risktagare. Å ena sidan en praktisk-analytisk kontrollmänniska, å andra sidan en intensiv känslomänniska, framåtpiskad av fanatism, galet optimistisk, fullkomligt besatt av sina egna fixa ideer och livsfarliga påhitt.
     Under 1890-talet turnerade han runt i USA tillsammans med sin hustru Bess under påvrast tänkbara omständigheter, de gjorde s k dime shows, tjugofemöresföreställningar på småställen, ibland tillsammans med turnerande cirkusar. De var utfattiga men gav inte upp utan kämpade vidare. Det var när trolleritricken tonades ner och utbrytartricken började hitta sin rätta form som framgångarna kom. Genombrottet skedde med ett stort engagemang i New York 1899, tätt följt av en succéartad Europavistelse.
     Som barn gick han en kort tid i lära på en verkstad. Där inleddes hans fanatiska intresse för låsmekanismer. Senare skaffade han sig låssmedernas specialverktyg och började undersöka lås systematiskt. Han konstaterade att nästan alla den tidens handbojor kunde sorteras in i någon av 15 olika grundtyper som samtliga hade någon liten brist i konstruktionen som en utbrytarkung kunde dra fördel av. Dåtidens vanligaste engelska handboja gick t ex att öppna med ett hårt slag på rätt ställe. Andra kunde öppnas med hjälp av olika slags dyrkar, vissa med något så enkelt som en böjd ståltråd. Trots att Houdini var nästan naken när han genomförde sina utbrytarnummer – för att ge sken av att han inte hade tillgång till hjälpmedel – hade han ändå alltid flera små dyrkverktyg på sig, gömda i sitt tjocka hår, i munnen, under fötterna och på andra ställen.
     Utbrytarnumrens yttre ramar hade många varianter. Houdini kunde låta sig kastas från en bro eller en pir rätt ner i det iskalla vattnet, fängslad till händer och fötter med bojor och kedjor. Kedjornas tyngd gjorde att han sjönk som en sten och försvann i djupet. Ofta var han borta i mer än två minuter – om det behövdes kunde han till och med hålla andan under vatten i tre och en halv minut. Både förfäran och förtvivlan hann börja sprida sig i den väldiga åskådarskaran. Men så syntes äntligen något frigöra sig från mörkret där nere i djupet, något ljust som växte och växte, det var Houdini som kom forsande uppåt med kraftiga simtag. Och så sprängde han vattenytan med ett frustande, fri från alla fängsel, till folkets jubel.
     Han kunde låta hänga upp sig upp-och-ner i en tvångströja från taket av en skyskrapa.
     Han kunde låta sig fängslas med bojor och kedjor och stängas in i en kista som låstes och kastades i vattnet. Osv.
     Houdini hade järnfysik. Han tränade mycket hårt, gymnastik, simning, tyngdlyftning, och trimmade sin kropp med särskilda träningsprogram som han själv komponerat. Och han rörde varken tobak eller alkohol.
     Han förevisade gärna sina muskler. En beundrare bad att få slå honom hårt i magen när han spände magmusklerna, vilket Houdini gick med på. Tyvärr drev den unge mannen experimentet alltför långt och fortsatte att slå så hårt han kunde även sedan Houdini gestikulerat att det var dags att sluta. Houdini vek sig dubbel i intensiva smärtor. Han försökte genomföra kvällens föreställning men tvingades bryta. Han fördes till sjukhus med invärtes skador från slagen i magen, skador som förvärrades av en samtidig blindtarmsinfektion. Han opererades men blev inte bättre utan dog efter en veckas intensivvård.

Harry Houdini: Hur tjuvar gör och tänker. Översättning Charlotte Hjukström. Efterord Peter Glas. 123 sidor, klotband, kvalitetspapper, sydda ark. ISBN 10: 91-7742-254-6; ISBN 13: 978-91-7742-254-9.