Folket i Stepantjikovo

Fjodor Dostojevskij

Artnr: 1286

ARTIKEL INFO

Romanen Folket i Stepantjikovo av Fjodor Dostojevskij i nyöversättning och med efterord av Bengt Samuelson.
     Berättaren, Sergej, får ett brev från sin farbror, överste Rostanev, som är godsägare i byn Stepantjikovo. Brevet är så bisarrt och fullt av underligheter – Snälla! Kom hit och gift dig med min unga vackra guvernant! – att Sergej förstår att mycket är på tok i Stepantjikovo. Han reser genast dit.
     Det är upptakten till en av Dostojevskijs mest intensiva romaner. En fängslande och oerhört tät berättelse – samtidigt både bitsk och grotesk. Och mycket humoristisk.
      Först och främst handlar boken om den originelle Foma Fomitj – en av Dostojevskijs mest kända gestalter, en klassisk romanfigur som blivit välbekant för alla ryssar.
      Själva namnet – Foma Fomitj – motsvaras i svenskan av Tomas Tomasson och eftersom Tomas var tvivlaren bland Jesu lärjungar borde Foma Fomitj vara en stor tvivlare – men så beter han sig då rakt inte. Han är snarare den optimale besserwissern, hustyrannen, som dompterar och tillrättavisar alla i sin omgivning.
     Som läsare är man kanske i början mest bara irriterad på denne rappe elaking. Så inser man omfånget av hans sluga manipulationer och blir kanske rentav heligt förbannad på honom. Hur kan någon vara så slug, så beräknande, så cynisk? Man längtar efter att Foma ska få sig en omgång. Men strax djupnar porträttet – den elake är även ömklig och gripande. Foma Fomitj retar gallfeber på envar, samtidigt som han vidrör mycket känsliga strängar.
     Dosotojevskij visar återigen sitt mästerskap: han berör människosjälens allra innersta när han låter sin geniala romanpenna flyga fram över sidorna.
      Romanen skapades under en svår period av Dostojevskijs liv. Som ung nybakad författare hade han drabbats av tsarens vrede och skickats till fyra år i sibiriskt fängelse – i fängelset hade han inga möjligheter att skriva, men samlade intryck till kommande romaner – och därefter till staden Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan för ytterligare sex års förvisning. I Semipalatinsk hade han dessbättre möjlighet att skriva. Han hade många historier i huvudet som han samlat på sig under umgänget med fångar från skilda skikt i samhället, historier som han ville stöpa om till berättelseelement i sin romankonst.
      När han efter tio års bortavaro återvände till Sankt Petersburg 1859 var han 38 år gammal och ivrig på att göra come-back. I bagaget hade han flera manuskript, bland annat denna blixtrande genialiska roman, som publicerades i november samma år.
      Berättelsen om folket i Stepantjikovo är ännu ett av romanmästaren Dostojevskijs stora mästerverk, här i efterlängtad nyöversättning av Bengt Samuelson som också skrivit ett initierat efterord om författaren och boken.

Romanen Folket i Stepantjikovo av Fjodor Dostojevskij. Nyöversättning och efterord av Bengt Samuelson. ISBN 978-91-7742-366-9. Högkvalitetspapper, sydda ark, hårda pärmar, tygrygg. 256 sidor.