Sture Dahlströms vulkanarkiv, från 1997. En klipp- och plockbok späckad med intressant material om Sture Dahlström som person och som författare, bilder, noveller, brev, dokument osv – i sammanställning av Mats Keyet som också skrivit den smidigt stigfinnande texten i denna spännande vildmark av minnen. Mycket av materialet har aldrig tidigare publicerats.
      En fröjdens bok för den som redan känner Sture Dahlströms författarskap, men också den perfekta boken för den som länge undrat vem denne märklige Dahlström är men än inte studerat honom närmare – här finns rundmålningen, här finns anekdoterna, och här finns basfakta.
      Om uppväxten i Smedbyn i Huskvarna, om hur Sture slipade bromshylsor på cykelfabriken, om hur jazzen kom in i hans liv. Sture spelade kontrabas och gitarr, först som hängiven amatör, sen som proffsmusiker. Fina foton från åren av musicerande med bl a Clambake Seven, Arne Siewerts kvintett, Frank Vernons och Gunnar Söndbergs orkestrar, turnerande med Lars Gullin osv. (Spelkontrakt från -47: 24 kronor om dagen, fri mat, spelning 7 kvällar i veckan.)
      "Jag har mina minnen i en säck av sol, de har sitt eget liv, sitt eget system, jag vill blåsa mina understämmor och låta basunens sammet finnas under alltihop och bakom alltihop och när jag blåser hör jag Vals febriga Teschmakerklarinett brinna som poetiska ljus under broarna och Saffrans väldiga trumpet spräcka den mjuka natten och öppna mina år av mässing." (som han uttryckte saken i romanen Mässingsmannen)
      Sture gifte sig med Anna-Stina Ehrenfeldt 1948 och bosatte sig i Ystad. Fick barnen Per, Håkan och Carina. Drev en musikhandel. Bröt upp från Sverige, affärerna, musikerlivet 1959 och flyttade med hela familjen till Spanien, till Kaktusstigen, till El Cortijo Andaluz – den andalusiska gården, nordväst om Torremolinos i Spanien på Sierra Nevadas sluttningar ner mot Medelhavet. Satsade fullt ut på skrivandet, skrev Änglar blåser hårt som kom ut på Rabén & Sjögren 1961 (och i nya upplagor på Bakhåll 1988 och 1994), och sen en lång rad romaner i rask följd i den varma andalusiska vinden.
      Emigrerade 1965 med familjen till USA, reste runt över hela kontinenten med en Nash Rambler Station Wagon, slog sig till sist ner i Tucson, Arizona. Mycket av USA-upplevelserna blev litteratur i bl a romanen Den galopperande svensken – huvudpersonen har en påfågelfarm i New England, och när han störs av den lågtgående flygtrafiken beskjuter han planen med romersk kastmaskin, men verklighetens lågtgående plan skakade fram i luftrummet över South Fontana Avenue i Tucson, Arizona.
      Mats Keyet åkte 30 år senare i Dahlströms fotspår, letade sig fram till adresserna, t ex South Fontana Avenue 6268 – där den dahlströmska familjen bodde i 1965–66. I gathörnet står den stora Saguarokaktusen kvar men av huset återstår bara en brädhög. Keyet rotar i bråten – och plötsligt dundrar ett stort jetplan över tomten på låg höjd. I brölet kan han för sin inre syn se Sture spänna kastmaskinen.
      Här finns bilder från Dahlströms undergoundfilmande. 1967 skaffade Sture en egen Bolex 16 mm-kamera och gjorde bl a filmen De förstenade basfiolerna som kom i Filmcentrums distribution. Filmen var grundad på novellen Bases (som också finns med i boken).
      Och här berättas om turerna kring Cuckoo's Progress, romanen som Sture först skrev på engelska och sen gjorde om till Gökmannen på svenska. Om hur Maurice Girodias, förläggaren på Olympia Press, antog boken och gav ut den i två upplagor med lustiga kioskmjukporromslag (som finns avbildade). Om hur Sam Peckinpah arbetade med att göra film av den – men blev sjuk, filmen blev inte av. Om hur ett stort New York-förlag, Evans, ville ge ut boken i hard cover, och sälja paperback-rättigheterna till Bantham Books. Om brevväxlingen mellan förlaget och Sture när Sture vägrade att låta förlaget ändra i texten – till sist sa Sture nej till hela utgivningen. Och det blev närapå svensk långfilm av Gökmannen i mitten på 80-talet. Och så vidare – Gökmannen är boken med tusen stories kring.
      1981 flyttade Sture och Anna-Stina tillbaka till Sverige, till "Heingeborgen" i Skåne. Det blev många nya böcker, på Norstedts, Mosquito och Bakhåll. Här berättas om Björn Runges dokumentärfilm om Sture, Vulkanmannen, 1997. Och här finns novellerna Trädgårdsmästarna (ett första gradens novellmästerverk i humoristisk överdrivningsstil), Äggen, Konfirmationsvägraren, Bases, Alltihop utom hennes ansikte. Och mycket mycket mer. Dahlströmfest på vulkankanten.