Sture Dahlström föddes 1922. Farsan var
symaskinsarbetare i Huskvarna, morsan spelade gitarr
på frälsarmöten och lärde Sture D-A7-G. Slutade
folkskolan 1935 och började spela gitarr i
jazzband, blev frisörlärling, elektrikerlärling,
spring-schas, hamnade 1939 på Husqvarna Vapenfabrik
som fräsare och hålslipare, spelade gitarr och bas
i dixielandbandet Clambake Seven och skrev
jazzartiklar i Orkester-Journalen och Estrad, allt
vid sidan om sliparjobbet. Spelade Goodmanjazz
med Conny Rich och Arne Siewert, turnerade i
folkparkerna 1941. Siwerts Kvintett blev landets
bästa amatörorkester på Nalen 1942, Sture fick
guldmedalj som gitarrsolist på Konserthuset.
Slutade på vapenfabriken 1944 och började jobba
som proffsmusiker i en restaurangorkester i
Falun, fick många vänner bland de 600
amerikanska bombflygare som låg internerade där under
kriget, läste böcker och försökte skriva
shortstories. Spelade med andra jazzband i Sverige och Danmark, fick egna
radioprogram från Malmö med sin trio, turnerade och
försökte skriva. Gifte sej 1948 med
halmstadsmålarinnan Anna-Stina Ehrenfeldt, öppnade
musikhandel i Ystad, reste runt i Europa med
Anna-Stina medan vännen Pelle Sjösten skötte
musikhandeln. Fick söner, Per 1950 och Håkan 1952.
Reste till Spanien 1953-55, ofattbar svart/vit
upplevelse, vilda anarkister och
flamencomänniskor, bestämde sej för att Spanien är världens
bästa land för den som vill lära sej skriva. Slet
dygnet runt 1956 med musikhandel,
jazzorkester och musikkurser för att finansiera nya
Spanienresor, åkte dit igen, bodde på Solkusten (då
fanns inga hotell och golfbanor), besökte Tanger
i Marocko och träffade beatfolk, poeter, målare,
undergroundfilmare. Dotter Carina 1958.
Flyttade definitivt till Spanien 1959 med hela familjen,
skrev Änglar blåser hårt, som kom ut 1961 på
Raben & Sjögren. Anna-Stina ställde ut på Casa
de Cultura i Spanien. Träffade Alfred Rogoway,
målare, med i Henry Millers Big-Sur-gäng och
William Wharton, den nu världsberömde
författaren med bl a Birdy, Rogoway och Wharton
med familjer blev och är Stures och Anna-Stinas
närmaste vänner. Skrev Kaktusstigen 1962.
Sture med familjen på Cortijo Andaluz-terrassen 1961. Fr v Carina, Anna-Stina Per, Håkan, Sture. Foto: Ola Ringström.Byggde en kåk med hjälp av spanska vänner i bergen utanför Malaga. Packade Volvon och körde omkring i Marocko och Sahara, skrev En fot i regnbågen. Levde fattigliv i Spanien på 900 kr i månaden från musikhandeln i Ystad, spelade jazz i Gibraltars TV, odlade grönsaker, skrev Mässingsmannen. Flyttade till London för ett år 1964, började skriva på Gökmannen. Emigrerade till USA med familjen 1965-66. Planerade att tillsammans med William Wharton köpa var sin nedlagd farm i skogarna runt The Finger Lakes, 600 acres för 2000 dollar (Wharton: We'll make it up there, Stu, big wild family, you've got two sons and a daughter, I've got two daughters and a son, which means plenty of grandchildren when they all get married), men lyckades inte få ihop 2000 dollar, bodde hos vänner i New York, köpte gammal Rambler station wagon och körde över hela USA, S F, L A, skrev vidare på Gökmannen, bodde i en gammal kåk i utkanten av papagoindianreservatet i Arizona, Alfred Rogoway slog sej ner intill och alla barnen gick i skola i Tucson. Körde runt i Mexico. Tog tillsammans med familjen Rogoway billig båt, Yugolinia, tillbaka över Atlanten. Bodde i Spanien 1967, skrev vidare på Gökmannen, fick den antagen av legendariska förläggaren Girodias på Olympia Press redan innan den var klar, Girodias skickade check varje månad för att skapa skaparmöjlighet, tillbaka till Sverige en tid, Ystad, Spanien igen. Gökmannen kom ut i New York 1970 (i Sverige 1975), Sam Peckinpah köpte filmrätten och Sture fick bo i Peckinpahs Londonvåning med betjänt och chaufför och skriva filmmanus. Den galopperande svensken 1975. Peckinpah svårt sjuk 1977, ingen film. Grekland, Spanien, korrespondens med Henry Miller, skrev Tango för enbenta och Kattens skratt, tillbaka till Sverige 1981, köpte Heingeborgen, en gammal slottsliknande skola på Österlen i Skåne, i dåligt skick, Sture renoverade, stor atelje till Anna-Stina, äntligen permanent bosättning i gamla Sverige. Under 80- och 90-talet skrev han en lång rad nya fantastiska böcker som utkom på Norstedts och Bakhåll. Hans sista bok blev Målarnas republik (Bakhåll 2000). Han dog den 5 maj 2001. Sture Dahlström in memoriam. |