Direktörn: "Ja, ni kan skatta er lycklig. Vi råkar just idag ha ett extremt stort behov av arbetskraft. Jobbet är så gott som ert. Vi ska bara gå igenom några formaliteter. Vad heter ni?"

Den arbetsskygge: "Ehh... Skit också det har jag glömt."

Direktörn: "Vad säger ni? Har ni glömt vad ni heter? Men oroa er inte för det. Ni kommer nog på det så småningom. Er adress?"

Den arbetsskygge: "Ehh... Piss också, det har jag också glömt."

Direktörn: "Vad säger ni! Är det verkligen möjligt? Det var värre det, men det kommer ni säkert på det också. Nu har vi gått igenom den formella delen, så att säga. Jag tycker att det här går riktigt bra. Jobbet är så gott som ert. Vill ni följa med så ska jag visa er vari arbetsuppgifterna består."

Den arbetsskygge: "Ehh... Fan också, jag har ont i... foten. Jag kan inte följa med dej. Jag måste gå nu."

Direktörn: "Aj, aj. Gör det mycket ont? Jag kan väl säga så mycket som att arbetet är ert. Gratulerar. Jag tycker att ni verkar ytterst sympatisk och dessutom lätt att samarbeta med. Det här gå ju som på räls. Åk hem och vila upp er. Kom tillbaka när ni känner er bättre. Ni behöver förstås inte ha någon som helst brådska. Kom när det passar er."

Den arbetsskygge: "Nej, jag måste nog dra mej ur detta anställningsförhållande..."

Direktörn: "Varför det? Ska jag inte berätta vad det är för ett jobb? Det är ett fantastiskt jobb. Lönen är långt över min egen och arbetstiderna är mycket fria. Ja, dom är väldigt generösa. Det räcker med att ni tittar in några timmar om dan."

Den arbetsskygge: "Nej, jag tycker att det här verkar alldeles för krävande. Dessutom verkar ni vara en alldeles för krävande chef."

Direktörn: "Vad säger ni? Jag lovar att aldrig be er om nånting. Det här ska gå bra. Snälla ni, var lite positiv. Ja, vi löser det så här: Ni får i fortsättningen vara min chef. På det sättet blir allt lättare. Eller hur?"

Den arbetsskygge: "Jag tycker fortfarande att anställningsvillkoren är för stränga. Låt mej aldrig mer få höra ifrån er! Då kommer jag att sätta facket på er! Ajö!... Ja, se, nu har ni gjort mej riktigt upprörd också!"

Fundera nu ett slag på det lilla exemplet i förra kapitlet. Lägg märke till den arbetsskygges så kallade balans i det snabba replikskiftet. Den arbetsskygge i exemplet är rutinerad och vet precis hur en slipsten ska dras. Fundera gärna också på vilken lyckad framtoning han får när han hela tiden smetar av sitt snor på direktörens skrivbordsunderlägg. Diskutera gärna replikskiftet med en vän. Tillsammans kan ni säkert komma på en hel uppsättning andra strategier för den allvarliga intervjusituationen.

Om olyckan varit framme och du tvingats till anställningsintervju av någon ettrig arbetsförmedlare och någon ovanligt enveten arbetsgivarmarodör. Kom då ihåg: FÖRBERED DEJ!

Vanliga frågor som du kan råka ut för:

– Var har du jobbat förr?

– Varför vill du jobba här hos oss?

– Vad kan du tillföra vårt företag?

– Brukar du vara sjuk?

– Vilka är dina bästa/sämsta sidor?

– Vad brukar du göra på fritiden?

– Har du lätt att samarbeta med folk?

Besvara alla sådana frågor endast mumlande, ryckigt, osammanhängande.

Tänk på att:

– gärna lukta svett.

– peta dej i näsan. Tumregeln är: minst ett finger (eller gärna tummen) i näsan under hela intervjun.

– inte se den som intervjuar i ögonen.

– ett bra handslag är klibbigt och löst.

– äta mat som ger väderspänningseffekter. Släpp ditt väder under själva intervjun. (Beklaga dej gärna över att din mage alltid är i olag.)

Om det skulle bli så att du får jobbet – denna risk är förstås minimal, dock finns den och man ska inte underskatta den – om inget annat så talar ju allvaret i det hela för att man alltid ska vara beredd på det värsta – använd då mer drastiska metoder (kasta saker omkring dej, spotta, fräs etc).