Andy Warhols filosofi Andy Warhols charmerande antiintellektuella bok om livet: Andy Warhols filosofi (Från A till B och tillbaka igen). Boken skrevs 1975 när Warhol stod på höjden av sin bana. Den utkommer nu för första gången på svenska i översättning av Görgen Antonsson och med ett utförligt efterord om Warhols liv och verk av Peter Glas.
     Warhol kom från fattiga förhållanden. Han föddes 1928 i gruv- och industristaden Pittsburgh i Pennsylvania i USA. Fadern var byggjobbare, invandrare från Slovakien, han slet hårt för att höja sin familj ur den ekonomiska misären och lyckades spara ihop pengar så att hans yngste son Andy kunde gå fyra år på konstcollege. Från college fortsatte Andy till New York för jobb som reklamtecknare medan han närde en dröm att bli "riktig" konstnär och ställa ut på galleri.
     1962 slog han igenom när han ställde ut tavlor föreställande Campbells soppburkar, Marilyn Monroe, dollarsedlar, Coca Cola-flaskor. Soppburkarna fick konstkritikerna att brista ut i hänförda elaborerade utläggningar: Här har vi det korrekta uttrycket för vår tid, för konsumtionssamhällets enfald och likriktning, för den etablerade konstens upplösning i varusamhällets sterila bildvärld! Någon noterade att soppan var "condensed" – så var också dessa tavlor koncentrerade uttryck för vår tid!
     Genombrottet medförde att Warhol togs upp av innefolket i New York, precis vad han alltid velat, mingla med de vackra och berömda och bli omskriven i skvallerpressen. Hela sitt liv var Warhol fullkomligt kändistokig och ville inget högre än att själv vara berömd.
     Warhol var inte intellektuell. Han valde inte motiven för sina tavlor utifrån teorier och resonemang utan utifrån sina helt oteoretiska bakvända preferenser. Han avfärdade inte ett motiv för att det var fult eller tråkigt, tvärtom hade han ett gott öga till både fulhet och tråkighet – han tyckte t ex att det var "mycket roligare att ha tråkigt än att ha roligt". Om sådant som han gillade använde han ord som "nice" (t ex om dollarsedlar och soppburkar som motiv) eller "beautiful" (t ex om Marilyn Monroe) eller "so abstract" (om t ex bilder på trafikolyckor, självmord, elektriska stolen, sadomasochism). Sådant han inte gillade avfärdade han som "corny" (t ex Bob Dylan och all vänsterpolitik) eller "old-fashioned" (t ex traditionella oljemålningar).
     När han intervjuades om konst svarade han ibland humoristiskt med någon av sina antiintellektuella aforismer (t ex "Det vackraste i Stockholm är McDonalds") eller något rappt om att han avskydde naturen, solen, havet, att han bara gillade plast och godis eller med absolut ingenting ("uh ... uh ... uh ..."). Han kunde också föreslå journalisten "kan inte du säga vad jag ska svara, det blir mycket lättare då".
     Warhols konst var i sin helhet en snitsig spark mot överklassens näsan-i-vädret-resonemang om konstens högtidliga väsen, allt detta bla-bla-bla-med-krångliga-ord som i alla tider fungerat avskärmande och stängt ute de lägre samhällsklasserna från konstgemenskapen. Warhols tavlor var omedelbart begripliga för vanligt folk, de utstrålade ett trivsamt ta-det-lugnt-det-finns-inget-att-grubbla-över, det är bara en sopp-burk, skojigt va?
     Och på samma gång fungerade just dessa soppburkar och Coca Cola-flaskor och Marilyn Monroe-bilder som igångsättare av intrikata civilisationskritiska resonemang hos den debattglada intelligentian. "Denna konst är utpräglat filosofisk", sade någon, "man kan inte titta på en Warholtavla utan att genast börja filosofera över kommersialismen och vår tid." Utan att bry sig särskilt mycket om saken själv var Warhol alltså filosofisk. Den blasfemiska ikonoklastiska antikonsten hade med en kullerbytta blivit konst – återigen, precis som vid tidigare konstrevolutioner. Konsten är död, leve konsten!
     Boken gjorde succé med sin fräcka avväpnande antiintellektualism som än idag känns precis lika fräck. På sina ungefär 200 sidor avhandlar Warhol de flesta av livets stora frågor – kärlek, pengar, sex, berömmelse, döden osv och även många av livets mindre frågor, som t ex hur det kan vara att ha problem med finnar eller varför det är så svårt att prata och äta samtidigt.

Andy Warhols filosofi (Från A till B och tillbaka igen). Ingår i Bakhålls bokserie Legendary Artists' Books. Översättning av Görgen Antonsson. Efterord om Warhols liv och verk av Peter Glas. 221 sidor. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar, flikomslag. ISBN 91-7742-237-6.