Domarens hus och andra noveller En urvalsvolym med spännande noveller av Bram Stoker, mest känd som upphovsmannen till Dracula. Boken har fått titeln Domarens hus och andra noveller. Översättning Charlotte Hjukström. Efterord Peter Glas.
     När Stoker med romanen Dracula introducerade den blodsugande greven för världen la han samtidigt grunden för en hel genre, vampyrberättelsen, som än idag följer de linjer som Stoker stakade ut. Namnet Dracula har blivit ett välkänt begrepp som ingår i vardagsspråket i stil med Sherlock Holmes. Dessa båda figurer är för övrigt de två gestalter ur världslitteraturen som överlägset oftast har transponerats till vita duken.
     Stoker var också skicklig på att författa korta historier, och de flesta handlar inte om vampyrer utan om alla möjliga andra spännande företeelser. Till vår volym har vi valt ut 7 av hans allra bästa noveller.
     Bram Stoker (1847–1912) var irländare och levde första hälften av sitt liv i Dublin, andra hälften i London. Han flyttade till London för att han fick arbete som allt-i-allo åt skådespelaren Henry Irving, den rungande Shakespearetolkaren. Irving ägde och drev Lyceum Theatre i London och behövde en hyperenergisk person vid sin sida som kunde fungera som pressekreterare, privatsekreterare, administrativ chef för teatern osv. Dessutom skrev Stoker Irvings föredrag och middagstal och besvarade hans post, uppåt 50 brev om dagen.
     Hur hade denne upptagne man tid att också vara författare? Hade han något familjeliv? Ja, han var gift med den undersköna Florence Balcombe (f d Oscar Wildes fästmö) och hade en son med henne, Noel. Hade han tid för vänner? Ja, det också. Ett inre rum på Lyceum Theatre, kallat the Beefsteak Room, fungerade som klubb för teaterintresserade och här minglade Londons kulturella elit. Stoker blev personlig vän med de flesta av periodens betydande författare, Oscar Wilde, George Bernard Shaw, Arthur Conan Doyle osv.
     Ändå räckte Stokers tid till för ett omfångsrikt författarskap. Sammanlagt skrev han tolv romaner, strax under 50 noveller samt några icke-skönlitterära böcker.
     Stokers berömmelse vilar främst på romanen Dracula, som utkom 1897 och blev en omedelbar succé och trycktes i väldiga upplagor och som sedan återutgivits i otaliga nyutgåvor.
     Sägner om mänskliga vampyrer var vanliga i den gamla folktron och det finns gott om exempel på vampyrer både i prosan och på teaterscenen långt före Stoker, men det var Stoker som gallrade bland varianterna och skapade den ultimata och alltjämt oöverträffade vampyrberättelsen: historien om den blodsugande greven på slottet i Transsylvanien.
     De principer som Stoker satte upp för sin roman har blivit vampyrgenrens aldrig ifrågasatta regelverk: att vampyrer skyr dagsljus, vitlök, krucifix, vigvatten, att de inte syns i speglar, att de kan besegras genom att man slår en spetsig träpåle genom deras hjärta, osv.
     Huvudpersonen greve Dracula kan uppfattas som ett nidporträtt av den gamla överklassen, den förtryckande – blodsugande – europeiska aristokratin, men inte bara det: Dracula gestaltar det livsfientligt njutningslystna inom oss alla, det hänsynslösa begäret, det destruktiva i människans driftliv. Kampen mellan honom och hans huvudfiende vetenskapsmannen Van Helsing som kämpar för att besegra och utrota alla vampyrer är den eviga kampen mellan livet/godheten och döden/ondskan, dvs det eviga dramat, iscensatt med exceptionellt illustra dekorer och attribut.
     Även Stokers övriga romaner och alla hans noveller är suggestiva och spännande. Alla är inte utpräglade skräcknoveller, många har snarare fokus på ett medryckande händelseförlopp med fängslande karaktärer. Stoker är kort sagt en mästerlig berättare. Till vår urvalsvolym har vi valt följande 7 av hans noveller:
     "Domarens hus" – handlar om en student som hyr ett hus på landet för att få läsro. För länge sedan bodde här en fruktad domare vars skoningslösa grymhet fortfarande pyr i husets väggar. Den stackars studenten anar inte att mycket värre saker ska hända än att hans läsro kommer att störas.
     "Abel Behennas återkomst" – Både Abel och Eric är förälskade i Sarah och vill gifta sig med henne. När hon inte förmår välja en av dem kommer man överens om en drastisk lösning.
     "Råttbegravningen" – författaren hamnar i en förort till Paris som egentligen är en soptipp. Här härskar våldet oinskränkt och eventuella besökare rånmördas. Begravningen tar råttorna hand om.
     "Draculas gäst" – utspelas under walpurgisnatten när alla gastar påstås vara lösa. Kusken vägrar köra vidare så författaren måste fortsätta till fots. Plötsligt står han vid grevinnans gravkammare. Det som sedan sker får inte föregripas utan måste läsas i berättelsens egen rytm. Inget tvivel råder om att det är upphovsmannen till den mästerliga rysaren romanen Dracula som håller i pennan.
     "Det växande guldets hemlighet" – en nygift man återvänder från sin bröllopsresa men hustrun är inte med, hon förolyckades i Alperna. Han sörjer en tid och gifter sedan om sig. Men ur en spricka i spiselhällen väller något oförklarligt fram.
     "En dröm om röda händer" – en man har av misstag dödat en annan och plågas varje natt av samma mardröm: att hans händer dryper av blod. Han flyttar till en annan stad och får arbete i en gasklocka. En fruktansvärd olycka inträffar som förändrar allt.
     "Konungens slott" – handlar om en poet som förlorar sin älskade. Han vill till varje pris återse henne och beger sig därför på vandring genom skuggornas dal mot dödsriket.

Bram Stoker: Domarens hus och andra noveller. Översättning Charlotte Hjukström. Efterord Peter Glas. 143 sidor, klotband, kvalitetspapper, sydda ark. ISBN 10: 91-7742-252-X; ISBN 13: 978-91-7742-252-5.