Bakhåll

Författare

A
   Abbott, Edwin A
   Agrell, Wilhelm
   Ahlgren, Daniel
   Allen, Woody
   Andersson, Dan
   Andersson, Oskar
   Andreae, Johan Valentin
   Apollinaire, Guillaume
   Armstrong, Louis
B
   Baker, Chet
   Bakhåll Sound Archive
   Bakhålls litterära ljud
   Barnes, Djuna
   Baudelaire, Charles
   Blake, William
   Blavatsky, Helena
   Blomqvist, Hans
   Bogart, Humprey
   BONUSPRESENTER
   Bostonvärk
   Brundin, Anna-Lena
C
   CD-SKIVOR
   Chesterton, G K
   Cravan, Arthur
   Crumb, Robert
D
   Dahlström, Sture
   Dali, Salvador
   de Saint-Exupéry, Antoine
   de Staël, Germaine
   Desai, Anita
   Dick, Philip K
   Dickens, Charles
   Dostojevskij, Fjodor
   Doyle, Arthur Conan
   Dylan, Bob
E
   Einstein, Albert
   Epiktetos
F
   Faithfull, Marianne
   Falstaff, fakir
   Fitzgerald, F Scott
   Flaubert, Gustave
   Fogelberg, Täppas
   Förevigade ljudögonblick
G
   Gauguin, Paul
   Ginsberg, Allen
   Glas, Peter
   Godig, Anna
   Goethe
   Gogh, Vincent van
H
   Hemingway, Ernest
   Herriman, George
   Hesse, Hermann
   Historiska spår
   Hoffmann, E T A
   Houdini, Harry
J
   Ernst Jünger
   Jarry, Alfred
   Joyce, James
K
   Kafka, Franz
   Kahlo, Frida
   Karlsson, Fredrik
   Kavanagh, Patrick
   Keller, Helen
   Kerouac, Jack
   Kleist, Heinrich von
   Kupferberg, Tuli
   KÄRNTRUPPEN
L
   Lack, Dekius
   Lafargue, Paul
   Lasse-Maja
   Le Fanu, Sheridan
   Legendary Artists' Books
   Lennon, John
   Lin, Tao
   LJUDBÖCKER
   Lovecraft, H P
   Lugn, Kristina
   Lundius, Jan
M
   McTell, Blind Willie
   Means, David
   Molin, Lars
N
   Nordström, Ester Blenda
   Norris, David
   NYHETER
O
   O'Connor, Flannery
   Ono, Yoko
P
   Pascal, Blaise
   Piaf, Edith
   Poe, Edgar Allan
R
   Rainer Maria Rilke
   Restrepo, Laura
   Rosencreutz, Christian
S
   Saint-Exupéry, Antoine de
   Salinger, J D
   Schwartz, Joseph
   Shelley, Mary
   Shelton, Gilbert
   Simonsson, Per
   Staël, Germaine de
   Stein, Gertrude
   Stevenson, Robert Louis
   Stjärnelius, Magnus
   Stoker, Bram
   Strindberg, August
   Södergran, Edith
T
   T-shirts
   Taube, Evert
   Tjechov, Anton
   Tutuola, Amos
   Tzara, Tristan
U,V,W
   Valentin, Johann Andreae
   van Gogh, Vincent
   Vanderbeke, Birgit
   Vlautin, Willy
   Warhol, Andy
   Weiss, Ernst
   Westergren, Erik
   Willie, James
   Winterson, Jeanette

OFTA EFTERFRÅGADE

August Strindbergs Lilla katekes för underklassen

August Strindbergs Lilla katekes för underklassen

August Strindberg

Artnr: 1127

Pris 95.00 kr

ARTIKEL INFO

En liten bok med mycket upproriskt innehåll: August Strindbergs Lilla katekes för underklassen – en furiös stridsskrift slungad mot hela etablissemanget, en rallarsving mot hela samhällsbygget.
    Kontentan är att det mesta i samhällsordningen (lagen, moralen, politiken, religionen, kulturen osv) är konstruktioner som överklassen har skapat för att försäkra sig om makten. T ex "Vad är lagar? Svar: Överklassens uppfinning att på så kallad laglig väg hålla underklassen under sig", "Vad är ekonomi? Svar: En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete."
    Även om det finns punkter i Strindbergs argumentation som kan kännas överdrivna idag är det mycket som känns i högsta grad giltigt.
    Dessutom är det som alltid en njutning att läsa hur denne ordets mästare uttrycker sig, studera hur hans blixtrande knivskarpa formuleringar hugger sig igenom världens tankebråte, se hur hans skoningslösa verbala hammarslag alltid träffar precis där han vill – alldeles oavsett om man som läsare delar hans synpunkter eller inte.
    Och det är alltid lika uppfriskande att konstatera att Sveriges nationalskald, Sveriges författare nummer 1 genom alla tider, inte är någon romantisk vekling som jolmar om huldhet mot kronan och fanan, utan en frustande titan, en evig outsider och rebell, som alltid har stora åsikter om viktiga saker, och alltid obekväma åsikter, som aldrig försöker smickra in sig och vara politiskt korrekt eller salongsfähig. Var han än går fram bränner han alla broar bakom sig och alltid placerar han sig själv längst ut på yttersta grenen och alltid ser han till att grenen kommer i livsvådlig gungning. Det är verkligen en ära att vara svensk när vi har en sån nationalförfattare.
    Förebilden är Martin Luthers Lilla katekes som vid sidan av psalmboken och almanackan var den mest spridda trycksaken i 1800-talets Sverige och en bok som de flesta svenskar kunde till stora delar utantill. Uppläggningen är densamma: Luther undervisar om Tio Guds Bud genom att först citera budet, sedan ställa frågan "Vad är det?" och därefter formulera sin förklaring av budet. Särskilt utläggningen av fjärde budet ("Hedra din fader och din moder") måste ha varit en startpunkt för Strindberg: "Vi skola frukta och älska Gud så att vi icke förakta eller förtörna våra föräldrar eller herrar, utan hålla dem i vördnad, tjäna dem, lyda dem, älska dem och hava dem för ögonen." Och med våra "herrar" menas "överhet, lärare, husbönder". Luthers uppfattning har inte stöd i några Jesusord utan grundar sig främst på Paulus maxim "Det finns ingen överhet som inte är av Gud".
    Strindberg tar fasta på denna religionens förtryckarfunktion, detta att religionen kan användas för att bekräfta maktförhållandena i samhället. Vad som också bekymrar honom är att människors religiositet ofta fungerar avledande, gör att deras vilja att göra samhällsuppror kommer av sig. Eller med Marx ord: "Religionen är ett opium för folket".
    En annan punkt där Strindberg liknar Marx är tanken att underklassen är närande och överklassen tärande. Och även Strindbergs resonemang om överklass och underklass har stora likheter med marxismens bas–överbyggnad-modell.
    Marxismen talar om relationen mellan å ena sidan samhällets bas (som består av produktivkrafterna dvs industrierna och de stora anläggningarna och produktionsförhållandena dvs ägandestrukturen, kapitalismen) och å andra sidan samhällets överbyggnad (lagar, moral, politik, kultur osv). Marxismen lär att basen och överbyggnaden har ett dialektiskt förhållande till varandra. Många inslag i överbyggnaden är resultat av basen, och då kallas det med marxismens termer "ideologi", dvs falskt medvetande – tankesystem som är avsedda att styrka och bekräfta kapitalismen och dölja dess orättvisor. Men ibland är det överbyggnaden som påverkar basen. Så är det t ex med marxismen själv, den är ett tankesystem som ställer till med revolution i basen och omvandlar den orättvisa kapitalismen till det klasslösa samhället. Så långt Marx.
    Strindberg var inte marxist För det första delade han inte marxismens tilltro till industrialismen och den ohejdbara teknologiska utvecklingen. Hans ideal var istället ett optimerat jordbrukssamhälle. "Agrarsocialist" var den mest marxistiska etikett han någonsin satte på sig själv. För det andra avfärdade han marxismens ateism. Strindberg var bara ateist i provokativa utfall mot kyrkan och religionen, i själva frågan om Guds existens var han troende. För honom var ateism som att tro på skon men förneka skomakaren. För det tredje avfärdade han Marx' och Hegels sätt att bedriva filosofisk bevisföring. Han menade att Marx och Hegel börjar med det som ska bevisas och sedan drar fram exempel som styrker deras påstående och bortser från exempel som motbevisar. Strindberg betraktade sig själv som en positivistisk naturvetenskapsman: först studerade han verkligheten i detalj och samlade in fakta, därefter drog han slutsatser.
    Men Strindberg stod arbetarrörelsen nära. Han var beryktad som det borgerliga samhällets svurne fiende. Enligt principen att fiendens fiende är ens vän stod hans anseende därför alltid högt inom arbetarrörelsen. Han var dessutom livslång vän med Hjalmar Branting. När Strindberg fyllde 63 år den 22 januari 1912 hyllades han av arbetarrörelsen med ett pampigt fackeltåg. Mer än 10 000 defilerade förbi hans bostad i Blå tornet på Drottninggatan 85 i Stockholm. Strindberg var svag men kom ut en stund på balkongen och tackade för hyllningen. Han hade då fyra månader kvar att leva. Han dog den 14 maj 1912.
    Strindberg vore inte Strindberg om han inte i en sådan här text la in några drapor om kvinnans förtryck av mannen också. Raderna tillhör de mer tokiga avsnitten i boken, men de är intressanta som uttryck för Strindbergs privata problematik och dessutom är de underhållande, och alltid finns det något av tänkvärd substans i ett Strindbergutfall.
    Strindberg skrev sin Lilla katekes för underklassen redan 1884 eller 1885, men den publicerades inte förrän efter hans död. Den kom att ingå i band 16 (som utkom 1913) av Bonniers utgåva av Strindbergs samlade skrifter i 55 band. Sedan dess har den utgivits av Bonniers i pocket i Delfinserien 1973. Den ingick i Jan Myrdals Strindbergantologi Ordet i min makt som utkom på Norstedts 1968 och i pocket på Jaken 1995. ABF/Bildningsförlaget gav ut den i tandem med Luthers katekes 1992. Här är den som en liten trådhäftad bok från Bakhåll 2003.
    Texten har nu långt mer än hundra år på nacken men är inte alls inaktuell. Än idag är maktfördelningen i samhället skriande skev. I stort sett råder samma orättvisor och samma klassskillnader och det välnärda etablissemanget är precis lika högfärdigt och självtillräckligt nu som då. Än idag är texten ruggigt relevant.

August Strindbergs Lilla katekes för underklassen. Liten tunn trådhäftad bok, 47 sidor. ISBN 91-7742-200-7.